Vem tar av vem i Norden?

De nordiska länderna utgör befolkningsmässigt en förhållandevis liten, men drivkraftig del av Europeiska Unionen. De nordiska samarbetsministrarna har en uttalad vision om att vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

En av aspekterna av att vara en integrerad region är att människor ska vara rörliga inom regionen. I detta inlägg beskrivs de inomnordiska flyttningarna. Mer information om vem som tar av vem och vem som är mest benägen att flytta finns i den längre versionen, som du kan hitta här. I den längre versionen sätts också de nordiska flyttströmmarna i relation till flyttströmmar gentemot övriga världen.

Det visar sig att Danmark är 2019 års vinnare i den nordiska flyttkarusellen med störst flyttnetto, men att alla tar av alla. Flest människor flyttar mellan Sverige och Norge, men det är islänningarna som är mest benägna att flytta på sig. Det visar sig också att Norden tappar mark bland nordiska flyttare jämfört med övriga EU, men att det på det stora hela är fler som flyttar till Norden än härifrån.

Vem tar av vem i Norden?

Varje år flyttar runt 40 000 människor mellan de nordiska länderna och regionerna.[1] Under 2000-talets första år var flyttströmmarna något större, med en toppnotering på runt 55 000 människor år 2011.[2] Flyttströmmarnas utveckling sedan 1990-talet ser något olika ut i de olika nordiska länderna.

Figur 1 nedan visar hur nettomigrationen, alltså skillnaden i antalet personer som immigrerat och antalet personer som emigrerat, förändrats mellan åren 1990 och 2019. Figuren visar nettomigrationen som ett ackumulerat netto. Ett ackumulerat netto innebär att varje års migrationsnetto adderas till det eller de föregående åren. En positiv utveckling, alltså att det ackumulerade flyttnettot ökar under perioden, innebär att landet under hela perioden haft en större inflyttning från de övriga nordiska länderna än utflyttning till de övriga nordiska länderna.

Figur 1. Ackumulerad inomnordisk nettomigration. Nettomigrationen för varje land utgörs av skillnaden mellan inflyttningar och utflyttningar från eller till ett annat nordiskt land eller region. Figuren visar nettomigrationen ackumulerad över tid för åren 1990 – 2019.

Sveriges och Norges nettomigration varierar i störst utsträckning under den aktuella perioden. Alla nordiska länder förutom Grönland har ibland haft ett positivt och ibland ett negativt migrationsnetto. Det betyder att alla länder ibland har haft en större inflyttning än utflyttning från de andra nordiska länderna, och ibland tvärt om. Grönland har för samtliga år ett negativt inomnordiskt migrationsnetto. Det betyder att fler flyttat från än till Grönland varje år under perioden.

Norge och Danmark har sedan år 1990 en sammanlagd positiv nettomigration. De har alltså fler inflyttningar från än utflyttningar till övriga nordiska länder totalt under perioden. Sverige, Island, Grönland och Färöarna har haft en sammanlagd större utflyttning till än inflyttning från övriga nordiska länder under samma period. Finland, som med nordiska mått mätt har en förhållandevis liten nettomigration under samtliga år, och särskilt sett till sin totala befolkningsmängd, landar mot slutet av perioden på en stabil nettomigration nära noll-strecket.

Danmark vinnare i 2019 års flyttkarusell

Förutom att storleken på den inomnordiska nettomigrationen och dess utveckling är olika i de olika nordiska länderna ser också flyttströmmarna mellan länderna olika ut.

I Figur 2 visas den inomnordiska nettomigrationen för 2019, uppdelat efter hur flyttströmmarna ser ut gentemot respektive övrigt nordiskt land, tillsammans med landets totala inomnordiska flyttnetto. I figuren framkommer att Danmark har det största positiva flyttnettot år 2019, följt av Färöarna. Grönland har det största negativa flyttnettot, följt av Norge.

Figur 2. Inomnordisk nettomigration år 2019, utifrån migrationsland. Nettomigrationen för varje land utgörs av skillnaden mellan inflyttningar och utflyttningar från eller till ett annat nordiskt land eller region. Delstaplarna i varje lands stapel visar nettomigrationen mellan det egna landet och respektive övrigt nordiskt land. Delstaplar under noll-strecket innebär att utflyttningen varit större än inflyttningen gentemot det landet, och staplar över noll-strecket innebär att inflyttningen från varit större än utflyttningen till ett visst land. De grå staplarna visar den totala inomnordiska nettomigrationen för 2019.

Not: I den svenska statistiken redovisas personer som flyttar från och till Färöarna och Grönland till Danmark. Denna skillnad i statistikredovisning bedöms i detta sammanhang som försumbar, då motsvarande migrationsnetton, alltså Färöarnas och Grönlands nettomigration gentemot Sverige är på 13 respektive 1 person 2019.

Sverige har en negativ nettomigration år 2019, med en positiv nettomigration gentemot Norge som tas ut av en något större negativ nettomigration gentemot Danmark. Danmark däremot har störst positiv nettomigration från Sverige, följt av Grönland och Norge. Fler personer flyttar till Färöarna från Danmark än motsatt.

Sammanfattningsvis
Detta inlägg visar att Danmark är 2019 års vinnare i den nordiska flyttkarusellen, men att alla tar av alla. Mer information om vem som tar av vem och vem som är mest benägen att flytta finns i den längre versionen, som du kan hitta här. I den längre versionen sätts också de nordiska flyttströmmarna i relation till flyttströmmar gentemot övriga världen.

[1] I texten nedan hänvisar vi till ”de nordiska länderna” och inkluderar då även Grönland och Färöarna om inget annat anges.
[2] Då människor har större benägenhet att registrera sig i det land man flyttar till snarare än att meddela flytt i det land man flyttar från (av praktiska skäl som boende, bankkonto och sociala försäkringar) är det ofta en skillnad mellan siffrorna för inflyttning och utflyttning. Denna skillnad i statistiken är överlag inte betydande.

Källor: Nordic statistics database, https://www.nordicstatistics.org.

Ökad dödlighet under coronapandemins framfart

För närvarande präglas nyhetsrapportering av uppgifter och uttalanden om hur många människor som dagligen insjuknar eller dör i sviterna av covid-19. Med ett så starkt fokus på vad som händer i närtid, vill vi med detta inlägg ge ett lite längre tidsperspektiv kring dödlighet och hur den utvecklas. Vi ställde oss frågan hur många som

Corona leder till färre personbilar på vägarna

– men lastbilarna rullar på Coronarestriktioner och många människors hemmavarande leder till minskad trafik. Med ett fåtal undantag ser man på de flesta platser i Sverige en kraftig minskning av antalet fordon från mitten av mars. Minskningen avser på de flesta platser personbilar. Lastbilstrafiken har snarare ökat. Statisticon har under många år analyserat och sammanställt

SEKOM Sverige

– ett socioekonomiskt landskap med många nyanser För ett par år sedan publicerade vi ett inlägg där vi introducerade SEKOM-metoden (SocioEkonomisk analys av KOMmuner). Baserat på tio variabler klassificerar och grupperar vi kommunerna med avseende på befolkningens demografiska struktur, inkomstnivå, utbildningsnivå, arbetslöshet och ohälsa. Ett resultat av analysmetoden är en visualisering av Sveriges socioekonomiska landskap

Hela Norden växer

I Norden påträffas en förhållandevis liten andel av den totala befolkningen inom EU/EES, motsvarande cirka 5 procent. Trots detta motsvarar förra årets befolkningsökning i Norden närmare 20 procent av hela EU/EES befolkningsökning. Att Norden får så stor betydelse för befolkningsutvecklingen inom EU/EES beror dels på Nordens positiva nettoinflyttning och födelseöverskott, dels på att folkmängden minskar

Likheter och olikheter i Sverige

– glider landet isär? Om knappt ett år är det val i Sverige och valrörelsen har dragit igång. Sysselsättning, skola, äldreomsorg och invandring kommer sannolikt att utgöra viktiga frågor för flertalet partier. Parallellt pågår ett antal statliga utredningar som också berör frågor om hur det borde vara att leva i någon av landets 290 kommuner.

Levande landskap

– en social kompass för ett kommunalt landskap i förändring Tre år har gått sedan vi introducerade en metod för att visualisera den samlade socioekonomiska bilden i Sverige. Bilden visade läget för Sveriges kommuner år 2012. Med en omvärld som ständigt förändras och som inte minst de senaste åren har genomgått relativt stora förändringar, behöver

Sverige fortsätter växa

– folkmängden i pendlingsnära kommuner ökar mest Den 20 januari 2017 passerade Sveriges befolkning 10 miljoner invånare. Resan från 9 till 10 miljoner invånare tog 13 år. Enligt Statisticons befolkningsprognoser förväntas vi vara 11 miljoner invånare redan om åtta år. Under 2016 ökade folkmängden i 271 av landets 290 kommuner, till stor del på grund

Flyttlassen från storstäderna fortsätter

– inrikes flyttare väljer pendlingsnära kommuner I förra inlägget beskrevs hur folkmängden i svenska landsbygdskommuner totalt sett växer. Vi tog också upp frågan om urbanisering och kunde konstatera att svenska städer förvisso växer fortare än landsbygdskommuner – men inte på bekostnad av dessa. De tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö växer främst på grund av

Svenska landsbygdskommuner växer

– 90-talister, deras barn och invandring bidrar Enligt Statisticons befolkningsprognoser kommer Sveriges folkmängd att fortsätta att växa under de kommande tio åren. Som konstaterats i det förra inlägget kommer befolkningen att uppgå till 10 miljoner invånare redan under år 2017.  Nästa milstolpe – 11 miljoner invånare – förväntas nås under år 2025. Folkmängden antas öka