Den sociala kompassen är uppdaterad

– socioekonomiska skillnader består

För ett par år sedan publicerade vi ett inlägg där vi introducerade vi SEKOM-metoden (SocioEkonomisk analys av KOMmuner). Baserat på tio variabler klassificerar och grupperar vi landets kommuner med avseende på befolkningens demografiska struktur, inkomstnivå, utbildningsnivå, arbetslöshet och ohälsa. Ett resultat av analysmetoden är en visualisering av Sveriges socioekonomiska landskap som samlar kommuner med likartade socioekonomiska egenskaper, oavsett geografisk hemvist.

Den sociala kompassen finns öppet tillgänglig i det interaktiva gränssnittet https://studios.statisticon.se/studios. Vill du veta mer om den sociala kompassen, och om möjligheterna att genomföra en social kompass på delområdesnivå inom en kommun, kontakta oss gärna via prognoser@statisticon.se så återkommer vi.

SEKOM Sverige

I det följande beskrivs de fem SEKOM-grupper som tillsammans utgör Sverige i den socioekonomiska kartan.

I den lila SEKOM-gruppen återfinns 37 kommuner som tillsammans utgör 13 procent av landets hela befolkning. Här har invånarna en hög högutbildningsnivå, ett arbete med hög inkomst och låga ohälsotal. I landskapet finns många barnfamiljer och därmed en stark återväxt av nya generationer. Exempel på kommuner vi hittar här är Knivsta, Sollentuna, Partille, Vellinge, Danderyd och Mölndal. Flertalet ligger på pendlingsavstånd till någon av våra tre storstäder Stockholm, Malmö eller Göteborg.

I den orange SEKOM-gruppen återfinns 57 kommuner med 56 procent av landets befolkning. Här påträffas de tre storstäderna samt kommuner med universitet och högskolor. Vi hittar också traditionellt starka industristäder. Gruppen kan sägas representera ett mångfaldens Sverige och gruppen kommuner är heterogen i många socioekonomiska avseenden. Även i den här gruppen finns en hög utbildningsnivå, höga inkomster och låga ohälsotal. Det finns en också en generationsåterväxt och en förhållandevis hög andel av befolkningen är född utanför EU/EFTA-området.

I den gröna SEKOM-gruppen hittar vi 82 kommuner med motsvarande 15 procent av landets befolkning. Många av Sveriges turistkommuner som Härjedalen, Tjörn, Sotenäs, Leksand och Gotland finns här. Inkomstnivåerna är förhållandevis höga, andelen förvärvsarbetande är hög och andelen invånare med ekonomiskt bistånd är låg. En väsentlig skillnad jämfört med föregående grupp är att vi i dessa kommuner hittar en mer åldrad befolkningsstruktur.

I den blå SEKOM-gruppen återfinns 11 procent av landets befolkning i 61 kommuner. Befolkningen i dessa kommuner har en lägre utbildningsnivå, en högre arbetslöshet och en lägre inkomstnivå. Även här noteras en mer åldrad befolkningsstruktur. Exempel på kommuner är Katrineholm, Lessebo, Perstorp, Härnösand, Kristinehamn och Munkedal.

Den gula SEKOM-gruppen består av 53 kommuner och 5 procent av landets befolkning. Kännetecknande för dessa kommuner är framför allt en åldrad befolkningsstruktur samt låga inkomst- och utbildningsnivåer. Simrishamn, Vansbro, Valdemarsvik, Storuman och Kalix är några exempel – det vill säga kommuner som vi återigen hittar lite varstans på den vanliga geografiska kartan. Gemensamt för många av kommunerna i denna grupp är att de i relation till större arbetsmarknader befinner sig geografiskt mer avlägset.

Det socioekonomiska landskapets förändring mellan 2005–2020

I det följande avsnittet presenteras de variabler som ingår i modellen som bygger upp det socioekonomiska landskapet. Färgerna på staplarna i diagrammen motsvarar de fem SEKOM-grupperna. Diagrammen är boxplottar som syftar till att visa nivå och spridning i respektive grupp. Dock visas inte data mindre än första kvartilen och data större än tredje kvartilen. En stapels höjd visar kvartilavståndet i respektive grupp, vilket motsvarar hälften av kommunerna kring medianen (det mittersta av storlekssorterade värden) som illustreras med ett svart streck i varje stapel.

Befolkningens åldersmässiga sammansättning – samma trend på olika nivåer

Det är rimligt att anta att andel unga och andel äldre är speglingar av varandra, och till stor del är det så. Kommuner med en stor andel unga har ofta en mindre andel äldre och tvärt om, notera till exempel det lila landskapet – pendlarnas och barnfamiljernas landskap – i de två diagrammen nedan. Det landskap som avviker är det orange, städernas landskap. Här finns en ungefär lika stor andel äldre som i det lila landskapet, men inte alls lika stor andel yngre, dvs. barnfamiljer.

Inbördes förhållande mellan SEKOM-grupperna är relativt konstant över tid, med några förändringar. Andelen ungdomar sjönk under en stor del av perioden i samtliga grupper. En viss ökning under senare år – särskilt i den orange gruppen – ser ut att ha mattats av och den långsiktiga trenden kommer troligen att fortsätta i samma riktning som tidigare.

Andelen äldre har ökat under i samtliga grupper under perioden, om än i olika takt. Ökningarna i den orange och lila gruppen ser ut att ha planat ut under senare år, liksom i den blå och gröna gruppen om än på en väsentligen högre nivå. Andelen äldre har fortsatt öka i den gula gruppen.

Befolkningens födelseplats – ojämnt fördelad ökning av andelen födda utanför EU/EFTA

Andelen invånare födda utanför EU/EFTA har under perioden ökat i samtliga SEKOM-grupper, men framför allt i den blå och orange gruppen. De övriga grupperna har sett mer blygsamma ökningar under tidsperioden.

Den lila gruppen har sett relativt små ökningar över tid, andelen har dock ökat mer under det sista året. Den blå gruppen – som också hade relativt låga andelar födda utanför EU/EFTA vid periodens början – upplevde en kraftig ökning under 2016 och framåt i samband med flyktinginvandring från bland annat Syrien och Afghanistan. En förklaring till att ökningen blev som störst i den blå gruppen, var tillgången till tomma bostäder och etablering av boenden för nyanlända i många av dessa kommuner. Även den gula och gröna gruppen hade relativt låga andelar födda utanför EU/EFTA vid periodens början. Störst andel födda utanför EU/EFTA återfinner vi i den orange gruppen, även om variationen inom gruppen är stor. En noterbar utveckling är att den kraftiga ökningen i den blå gruppen har stagnerat under slutet av tidsperioden, möjligen en följd av att många nyanlända flyttar vidare till den orange gruppen med landets större städer och arbetsmarknader. Från 2017 och framåt syns ett trendbrott för den gula gruppen, där andelen födda utanför EU/EFTA har minskat något.

Befolkningens utbildning – ökande utbildningsnivå men växande skillnader i gymnasiebehörighet

Vidare till de variabler som beskriver befolkningen vad gäller utbildning. Andelen med eftergymnasial utbildning ökar i samtliga SEKOM-grupper, om än utifrån väsentligen olika nivåer. Ökningstakten är också fortsatt högre i den lila och orange gruppen.

Sett till andelen elever behöriga till gymnasieskolan är skillnaderna i utvecklingen mellan SEKOM-grupperna betydligt större. I början av perioden befann sig kommungrupperna på liknande nivåer, dock har skillnaderna ökat över tid. Samtliga grupper redovisar en negativ utveckling inom detta område, där andelen gymnasiebehöriga har minskat inom framför allt den blå gruppen.

En generell trend är att andelen gymnasiebehöriga minskade fram till 2016/2017 då lägre nivåer kan noteras för samtliga kommungrupper. Sedan dess har andelen behöriga ökat i samtliga grupper, om än i olika takt. Exempelvis har den gula gruppen återhämtat sig snabbare än den blå som ligger kvar på fortsatt låg nivå.

Utvecklingen i andel elever behöriga till gymnasieskolan kan till viss del kopplas ihop med föregående variabel, andelen födda utanför EU/EFTA. Att elever anländer i äldre åldrar, med annat modersmål än svenska och ingen vana vid det svenska skolsystemet gör det rimligen svårare för dem att snabbt nå samma nivå som jämnåriga sverigefödda, och därmed till exempel vara behörig till gymnasiet.

Här kan spekuleras i om den från början låga nivån av invånare födda utanför EU/EFTA gjort att kommunerna i den blå och gula gruppen haft en viss startsträcka vad gäller att hjälpa de nya eleverna och därmed fått ett större tapp i andel behöriga till gymnasiet. Även den orange gruppen ökade sin andel födda utanför EU/EFTA under perioden men startade på en högre nivå. Här är minskningen av andelen elever med gymnasiebehörighet inte lika stort som i den blå och gula gruppen. Det skulle kunna tolkas som att det här fanns bättre förutsättningar att lotsa in dessa elever i systemet.

Befolkningens sysselsättning – en spegling av finanskris och pandemi

I graferna nedan presenteras de fyra bakgrundsvariablerna som visar hur situationen på arbetsmarknaden ser ut för SEKOM-gruppernas invånare. Här kan flera intressanta fenomen noteras. Till att börja med syns den ekonomiska krisen 2008–2009 mycket tydligt i graferna för arbetslösa och förvärvsarbetande, och till viss del även för ekonomiskt bistånd. I grafen över nettoinkomst finns inte alls samma tydliga effekt. Vidare syns effekterna av pandemin tydligt i graferna för arbetslösa och förvärvsarbetande, dock inte i graferna för ekonomiskt bistånd eller nettoinkomst.

Andelen öppet arbetslösa och förvärvsarbetande speglar till viss del varandra. I början av perioden sjönk andelen öppet arbetslösa i samtliga grupper, samtidigt som andelen förvärvsarbetande steg. Dessa trender bröts helt när den ekonomiska krisen kom. Under de efterföljande åren började andelarna återigen börjat röra sig i rätt riktning. Att andelen arbetslösa ser ut att ha ökat kraftigt under 2017 beror helt eller delvis på ett tidsseriebrott. Från och med år 2017 använder vi den officiella definitionen från 2011 där antalet öppet arbetslösa relateras till den registerbaserade arbetskraften i åldrarna 16–64 år. Tidigare år relaterades de till hela befolkningen i åldrarna 16–64. Konsekvensen är således en viss nivåjustering uppåt.

Under det sista året, 2020, noteras ett nytt trendbrott. Coronapandemin förändrade beteenden i samhället och slog hårt mot vissa branscher och grupper, särskilt de unga på arbetsmarknaden. I samtliga grupper minskade andelen förvärvsarbetande samtidigt som arbetslösheten steg kraftigt. Andelen förvärvsarbetande såg ut att minska redan 2019. Likt fallet med den stigande arbetslösheten 2017 påverkas andelen förvärvsarbetande av ett tidsseriebrott. Sedan 2019 används en ny källa och metod för att skatta antalet förvärvsarbetande. De nya och gamla datakällorna finns inte tillgängliga parallellt under någon tidsperiod och därför går det inte att dra några säkra slutsatser om förvärvsfrekvensen faktiskt har sjunkit sedan föregående år eller om den lägre förvärvsfrekvensen beror på den nya källan.

Befolkningens försörjning – väsentliga skillnader som ökar

Nettoinkomsten har ökat i samtliga grupper under perioden, dock har skillnaden mellan grupperna blivit större. Det här kan tolkas som att det inte var grupperna med höga inkomster som blev arbetslösa under finanskrisen eller pandemin, även om ökningstakten minskade i samtliga grupper under finanskrisen så minskade den mer i gruppen med de lägsta nettoinkomsterna.

I grafen för ekonomiskt bistånd syns en liten topp runt krisåret 2009. Mellan 2014 och 2016 hade sedan den blå och gula gruppen en ökande trend medan de andra tre grupperna hade en minskande trend. Förmodligen hänger även detta ihop med att den gula och blå gruppen emottog en relativt stor andel flyktingar som kom till Sverige 2015–2016 (se grafen ”Födda utanför EU/EFTA”).

Under 2017 sjönk andelen med ekonomiskt bistånd relativt mycket i fyra av fem SEKOM-grupper (den blå, gula, orange och gröna) och var i princip oförändrad i det lila. Dock finns även här ett tidsseriebrott i statistiken för år 2017 där gruppen barn som mottagare av ekonomiskt bistånd inte länge inkluderas.

Under 2020 syns inga tydliga effekter av pandemin på det ekonomiska biståndet, som minskade i samtliga grupper. En möjlig förklaring är att arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadsåtgärder hittills har fångat upp det mesta av behovet. Samtidigt har också många kommuner stramat upp rutiner kring handläggning av det ekonomiska biståndet, vilket också leder till minskade nivåer. Skillnaderna mellan grupperna är dock fortfarande stor.

Befolkningens ohälsotal – lägre nivåer och krympande skillnader

Den tionde – och sista – bakgrundsvariabeln som presenteras är antal ohälsodagar (mätt i genomsnittligt anta dagar). Här ska från början påpekas att ett antal regelförändringar skett under den redovisade perioden. Det är förmodligen så att utveckling över tid snarare visar försäkringskassornas (samtidiga) lyhördhet för regelförändringar, snarare än det faktiska hälsotillståndet i landets kommuner. Dock kan konstateras att de fem SEKOM-grupperna under hela perioden behåller sin inbördes ordning, landskapet med högst nettoinkomst har lägst ohälsotal och tvärt om. Dessa skillnader skall dock tolkas med försiktighet. Vissa typer av jobb, ofta tjänstemannayrken med högre lön som är mest vanligt förekommande i det lila landskapet, kommer ofta med en möjlighet att kunna utföras hemifrån. Detta kan leda till ett minskat uttag av sjukdagar. Observera att ohälsotalet avser personer i arbetsför ålder.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns fortsatt väsentliga skillnader mellan olika SEKOM-grupper. Den kanske tydligaste skillnaden – som tilltar på ett till synes obevekligt sätt – avser nettoinkomsten där ökningstakten i framför allt den lila gruppen är högre än i övriga delar av landet. Även för andelen behöriga till gymnasiet ökar skillnaderna mellan kommungrupperna, där i synnerhet den blå gruppen ser en betydligt minskande andel behöriga.

Skillnaden avseende andelen födda utanför EU/EFTA har dessutom tilltagit förhållandevis mycket. Under åren efter det omfattande asylmottagandet 2015 ökade andelen i synnerhet i den blå gruppen. På senare kan en ökning noteras i främst den orange gruppen, sannolikt som en konsekvens av en omflyttning av nyanlända inom landet.

Vad gäller effekterna av pandemin avspeglas detta i en sjunkande förvärvsgrad och tilltagande arbetslöshet i samtliga kommungrupper. Likt finanskrisen 2009 finns det möjlighet att denna kris ger effekter även efter 2020, vilket är någonting vi avser att återkomma till i nästkommande inlägg.

 

Flyttning mellan landsändar

– ett expanderande Storstockholm? För några år sedan presenterades en offentlig utredning med ett förslag om sammanläggning av befintliga 21 län till sex större regioner. Vi skrev då ett inlägg om en tänkbar befolkningsutveckling i dessa regioner. Vi har fortfarande 21 län i Sverige, men frågan om en ny regionindelning brukar då och då vara

Pandemin leder till ökad dödlighet

– men inte överallt och inte i samma omfattning Vi kan hittills i år notera en totalt sett högre dödlighet än normalt i riket som helhet. Den årliga variationen är stor när det gäller såväl omfattning som när under året dödsfallens inträffar. Det råder även stora skillnader i dödlighet mellan kommuner. Den främsta orsaken till

Vem tar av vem i Norden?

De nordiska länderna utgör befolkningsmässigt en förhållandevis liten, men drivkraftig del av Europeiska Unionen. De nordiska samarbetsministrarna har en uttalad vision om att vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. En av aspekterna av att vara en integrerad region är att människor ska vara rörliga inom regionen. I detta inlägg beskrivs de inomnordiska

Ökad dödlighet under coronapandemins framfart

För närvarande präglas nyhetsrapportering av uppgifter och uttalanden om hur många människor som dagligen insjuknar eller dör i sviterna av covid-19. Med ett så starkt fokus på vad som händer i närtid, vill vi med detta inlägg ge ett lite längre tidsperspektiv kring dödlighet och hur den utvecklas. Vi ställde oss frågan hur många som

Corona leder till färre personbilar på vägarna

– men lastbilarna rullar på Coronarestriktioner och många människors hemmavarande leder till minskad trafik. Med ett fåtal undantag ser man på de flesta platser i Sverige en kraftig minskning av antalet fordon från mitten av mars. Minskningen avser på de flesta platser personbilar. Lastbilstrafiken har snarare ökat. Statisticon har under många år analyserat och sammanställt

SEKOM Sverige

– ett socioekonomiskt landskap med många nyanser För ett par år sedan publicerade vi ett inlägg där vi introducerade SEKOM-metoden (SocioEkonomisk analys av KOMmuner). Baserat på tio variabler klassificerar och grupperar vi kommunerna med avseende på befolkningens demografiska struktur, inkomstnivå, utbildningsnivå, arbetslöshet och ohälsa. Ett resultat av analysmetoden är en visualisering av Sveriges socioekonomiska landskap

Hela Norden växer

I Norden påträffas en förhållandevis liten andel av den totala befolkningen inom EU/EES, motsvarande cirka 5 procent. Trots detta motsvarar förra årets befolkningsökning i Norden närmare 20 procent av hela EU/EES befolkningsökning. Att Norden får så stor betydelse för befolkningsutvecklingen inom EU/EES beror dels på Nordens positiva nettoinflyttning och födelseöverskott, dels på att folkmängden minskar

Likheter och olikheter i Sverige

– glider landet isär? Om knappt ett år är det val i Sverige och valrörelsen har dragit igång. Sysselsättning, skola, äldreomsorg och invandring kommer sannolikt att utgöra viktiga frågor för flertalet partier. Parallellt pågår ett antal statliga utredningar som också berör frågor om hur det borde vara att leva i någon av landets 290 kommuner.

Levande landskap

– en social kompass för ett kommunalt landskap i förändring Tre år har gått sedan vi introducerade en metod för att visualisera den samlade socioekonomiska bilden i Sverige. Bilden visade läget för Sveriges kommuner år 2012. Med en omvärld som ständigt förändras och som inte minst de senaste åren har genomgått relativt stora förändringar, behöver