Ökad dödlighet under coronapandemins framfart

För närvarande präglas nyhetsrapportering av uppgifter och uttalanden om hur många människor som dagligen insjuknar eller dör i sviterna av covid-19. Med ett så starkt fokus på vad som händer i närtid, vill vi med detta inlägg ge ett lite längre tidsperspektiv kring dödlighet och hur den utvecklas. Vi ställde oss frågan hur många som under mer normala förhållanden kan förväntas avlida per dag.

I figur 1 och 2 visas för åren 2015-2020 hur många fler eller färre som avled respektive dag i förhållande till hur många som i genomsnitt avled per dag under åren 2015-2019 (motsvarande 243 personer). För det första kan vi notera att det finns en tydlig säsongsvariation som återkommer varje år. Fler dör under vinterhalvåret än sommarhalvåret. För det andra kan vi notera att det trots allt finns en betydande variation mellan åren vad gäller hur många som brukar avlida under vinterhalvåret och när detta sker. T.ex. framgår att det under första kvartalet 2018 avled förhållandevis många jämfört med samma tidsperiod övriga år.

Figur 1. Antal avlidna per dag under åren 2018-2020 (april) i relation till genomsnittet för åren 2015-2019.

Figur 2. Antal avlidna per dag under åren 2015-2017 i relation till genomsnittet för åren 2015-2019.

I figur 3 visas för åren 2015-2020 det totala antalet avlidna under perioden 1 januari till och med den 14 april. Det högsta antalet återfinns under år 2018, med motsvarande 29 752 personer avlidna under perioden. En bakomliggande faktor bakom den höga dödligheten under första kvartalet 2018 var en omfattande influensaepidemi. Detta kan jämföras med innevarande år 2020, där antalet avlidna hittills uppgår till ett något lägre antal, motsvarande 28 031 personer per den 14 april.

Även om nivån på antalet döda hittills under år 2020 kan förefalla förhållandevis lågt, så är det troligt att covid-19 kommer att medföra ett fortsatt högt antal avlidna under en kommande period.

Figur 3. Antal avlidna per år under perioden 1 januari till 14 april.

 

Källa: Samtliga data i detta inlägg är hämtade från Statistiska Centralbyrån den 20 april 2020.
Statistiken avseende antal döda de senaste veckorna är att betrakta som preliminär och kan revideras.

 

Corona leder till färre personbilar på vägarna

– men lastbilarna rullar på Coronarestriktioner och många människors hemmavarande leder till minskad trafik. Med ett fåtal undantag ser man på de flesta platser i Sverige en kraftig minskning av antalet fordon från mitten av mars. Minskningen avser på de flesta platser personbilar. Lastbilstrafiken har snarare ökat. Statisticon har under många år analyserat och sammanställt

SEKOM Sverige

– ett socioekonomiskt landskap med många nyanser För ett par år sedan publicerade vi ett inlägg där vi introducerade SEKOM-metoden (SocioEkonomisk analys av KOMmuner). Baserat på tio variabler klassificerar och grupperar vi kommunerna med avseende på befolkningens demografiska struktur, inkomstnivå, utbildningsnivå, arbetslöshet och ohälsa. Ett resultat av analysmetoden är en visualisering av Sveriges socioekonomiska landskap

Hela Norden växer

I Norden påträffas en förhållandevis liten andel av den totala befolkningen inom EU/EES, motsvarande cirka 5 procent. Trots detta motsvarar förra årets befolkningsökning i Norden närmare 20 procent av hela EU/EES befolkningsökning. Att Norden får så stor betydelse för befolkningsutvecklingen inom EU/EES beror dels på Nordens positiva nettoinflyttning och födelseöverskott, dels på att folkmängden minskar

Likheter och olikheter i Sverige

– glider landet isär? Om knappt ett år är det val i Sverige och valrörelsen har dragit igång. Sysselsättning, skola, äldreomsorg och invandring kommer sannolikt att utgöra viktiga frågor för flertalet partier. Parallellt pågår ett antal statliga utredningar som också berör frågor om hur det borde vara att leva i någon av landets 290 kommuner.

Levande landskap

– en social kompass för ett kommunalt landskap i förändring Tre år har gått sedan vi introducerade en metod för att visualisera den samlade socioekonomiska bilden i Sverige. Bilden visade läget för Sveriges kommuner år 2012. Med en omvärld som ständigt förändras och som inte minst de senaste åren har genomgått relativt stora förändringar, behöver

Sverige fortsätter växa

– folkmängden i pendlingsnära kommuner ökar mest Den 20 januari 2017 passerade Sveriges befolkning 10 miljoner invånare. Resan från 9 till 10 miljoner invånare tog 13 år. Enligt Statisticons befolkningsprognoser förväntas vi vara 11 miljoner invånare redan om åtta år. Under 2016 ökade folkmängden i 271 av landets 290 kommuner, till stor del på grund

Flyttlassen från storstäderna fortsätter

– inrikes flyttare väljer pendlingsnära kommuner I förra inlägget beskrevs hur folkmängden i svenska landsbygdskommuner totalt sett växer. Vi tog också upp frågan om urbanisering och kunde konstatera att svenska städer förvisso växer fortare än landsbygdskommuner – men inte på bekostnad av dessa. De tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö växer främst på grund av

Svenska landsbygdskommuner växer

– 90-talister, deras barn och invandring bidrar Enligt Statisticons befolkningsprognoser kommer Sveriges folkmängd att fortsätta att växa under de kommande tio åren. Som konstaterats i det förra inlägget kommer befolkningen att uppgå till 10 miljoner invånare redan under år 2017.  Nästa milstolpe – 11 miljoner invånare – förväntas nås under år 2025. Folkmängden antas öka

Sverige växer

– och en fortsatt ökad folkmängd förväntas i fyra av fem kommuner I detta inlägg presenterar vi årets befolkningsprognoser för Sveriges kommuner. Vi belyser även den framtida befolkningsutvecklingen i Sverige som helhet samt för landets regioner. Förra året uppgick antalet folkbokförda personer i Sverige till 9 851 017. Detta motsvarar en ökning med drygt 108