Flyttning mellan landsändar

– ett expanderande Storstockholm?

För några år sedan presenterades en offentlig utredning med ett förslag om sammanläggning av befintliga 21 län till sex större regioner. Vi skrev då ett inlägg om en tänkbar befolkningsutveckling i dessa regioner. Vi har fortfarande 21 län i Sverige, men frågan om en ny regionindelning brukar då och då vara föremål för nya utredningar. Denna gång kanske föranlett av den pågående pandemin och en vilja att underlätta samordning och krishantering.

Oavsett frågan om regionindelning, så är sex regioner ett greppbart antal områden för att beskriva inrikes flyttströmmar. Vi inleder med att beskriva hur inrikes nettoflyttströmmar ser ut i respektive storregion, dvs. skillnaden mellan antalet inrikes inflyttade och utflyttade i respektive region. Detta ger en bild av hur befolkningsutvecklingen i olika landsändar påverkas av hur vi väljer att flytta inom Sverige. Därefter granskar vi mer ingående det senaste årets flyttströmmar till och från Storstockholm.

Av bilden nedan framgår för respektive storregion hur inrikes nettoflyttströmmar har utvecklats mellan åren 2005 och 2020.

Noterbart är att två regioner under merparten av tidsperioden 2005-2020 haft positiva nettoflyttströmmar gentemot övriga regioner; Storstockholm och Södra Sverige. Västra och Mellersta Sverige har pendlat kring ett nollnetto. Östra och Norra Sverige har uppvisat negativa inrikes flyttnetton under hela perioden.

Under de senaste fyra åren har det dock skett en relativt stor förändring i regionala flyttmönster. I Östra och Norra Sverige finns en tydlig trend där båda storregionernas negativa flyttnetton gentemot övriga Sverige i det närmaste har upphört. I Västra Sverige är situationen i stort sett oförändrad. Även i Södra Sverige är situationen relativt oförändrad med fortsatt positiva flyttnetton gentemot övriga Sverige, med en förhållandevis kraftig ökning under det senaste året. I Mellersta Sverige kan vi – från ett nollnetto under åren 2005-2016 – observera positiva flyttnetton under 2017-2020. Mellersta Sverige är den region som under de senaste åren vuxit mest på bekostnad av övriga Sverige.

Den mest dramatiska förändringen kan vi notera i Storstockholm, som under perioden 2017-2020 minskat inrikes flyttnetto från ca + 4 000 personer per år till – 5 000 personer per år. Samtidigt har Storstockholm haft en omfattande utrikes inflyttning under samma period, bortsett från under pandemiåret 2020, och ett stort födelseöverskott som totalt sett har medfört en ökad folkmängd i Stockholm. Så, vad är det som pågår i Stockholmsregion? Ett sätt att belysa den frågan är att titta på vilka delar av Sverige som regionen har negativa respektive positiva flyttnetton gentemot.

Av nedanstående kartbilder framgår till vänster de 15 kommuner med vilka regionen Storstockholm (exkl. Gotland) hade störst negativa inrikes flyttnetton under år 2020. Till höger framgår på motsvarande sätt de 15 kommuner med vilka Storstockholm hade störst positiva inrikes flyttnetton under samma år.

Av den vänstra kartan framgår att det totalt sett negativa inrikes flyttnettot i Storstockholm beror på främst beror på utflyttning till de närmast omkringliggande kommunerna Strängnäs (netto -538 personer), Trosa (-508), Enköping (-392), Nyköping (-372), Knivsta (-269), Håbo (-260), Gnesta (-148), Uppsala (-113), Tierp (-104) och Flen (-92). Något tillspetsat skulle man kunna säga att Storstockholm expanderar västerut. Betydande nettoutflyttning återfinns även till kommunerna Gotland, Simrishamn, Åre samt Linköping och Lund. Av den högra kartan framgår från vilka kommuner Storstockholm har ett positivt nettotillskott till sin folkmängd. Här hittar vi lite större kommuner som Göteborg (+603), Örebro (+262), Karlstad (+42), Jönköping (+59) och Växjö (+106).

Vad som är hönan och ägget i dessa intrikata flyttströmmar är inte så lätt att vederlägga, men att förklaringarna finns på arbets- och bostadsmarknaden är nog ganska sannolikt. Förändringarna i de regionala flyttströmmarna inträffade dessutom under samma tidsperiod som den förhållandevis omfattande flyktinginvandringen till Sverige. Denna utrikes inflyttning till olika delar av Sverige kom ganska omedelbart att följas av omfattande inrikes flyttningar, där nyanlända i huvudsak valde att flytta vidare till storregionerna Storstockholm och Södra Sverige från övriga delar av landet. Detta särskilt under åren 2017 och 2018. Detta bidrag till Storstockholms folkmängd är sannolikt också en del av förklaringen till Storstockholms ”expansion” västerut, även om den flyttrörelsen primärt utgörs av personer födda i Sverige.

Vilken effekt kan då pandemin tänkas ha för dessa flyttströmmar? Förvånande nog flyttades under pandemiåret 2020 sammantaget mer mellan kommuner i Sverige än någonsin. Att pandemin har påverkat hur vi flyttar är nog rätt säkert, men av tidsserierna i diagrammet verkar det snarare som pandemin förstärkt redan befintliga trender, snarare än att den skapat nya trender. I vilken utsträckning som möjligheten och nödvändigheten till hemarbete i pandemins kölvatten kommer att påverka våra flyttpreferenser, torde bli tydligare under året som kommer.

Pandemin leder till ökad dödlighet

– men inte överallt och inte i samma omfattning Vi kan hittills i år notera en totalt sett högre dödlighet än normalt i riket som helhet. Den årliga variationen är stor när det gäller såväl omfattning som när under året dödsfallens inträffar. Det råder även stora skillnader i dödlighet mellan kommuner. Den främsta orsaken till

Vem tar av vem i Norden?

De nordiska länderna utgör befolkningsmässigt en förhållandevis liten, men drivkraftig del av Europeiska Unionen. De nordiska samarbetsministrarna har en uttalad vision om att vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. En av aspekterna av att vara en integrerad region är att människor ska vara rörliga inom regionen. I detta inlägg beskrivs de inomnordiska

Ökad dödlighet under coronapandemins framfart

För närvarande präglas nyhetsrapportering av uppgifter och uttalanden om hur många människor som dagligen insjuknar eller dör i sviterna av covid-19. Med ett så starkt fokus på vad som händer i närtid, vill vi med detta inlägg ge ett lite längre tidsperspektiv kring dödlighet och hur den utvecklas. Vi ställde oss frågan hur många som

Corona leder till färre personbilar på vägarna

– men lastbilarna rullar på Coronarestriktioner och många människors hemmavarande leder till minskad trafik. Med ett fåtal undantag ser man på de flesta platser i Sverige en kraftig minskning av antalet fordon från mitten av mars. Minskningen avser på de flesta platser personbilar. Lastbilstrafiken har snarare ökat. Statisticon har under många år analyserat och sammanställt

SEKOM Sverige

– ett socioekonomiskt landskap med många nyanser För ett par år sedan publicerade vi ett inlägg där vi introducerade SEKOM-metoden (SocioEkonomisk analys av KOMmuner). Baserat på tio variabler klassificerar och grupperar vi kommunerna med avseende på befolkningens demografiska struktur, inkomstnivå, utbildningsnivå, arbetslöshet och ohälsa. Ett resultat av analysmetoden är en visualisering av Sveriges socioekonomiska landskap

Hela Norden växer

I Norden påträffas en förhållandevis liten andel av den totala befolkningen inom EU/EES, motsvarande cirka 5 procent. Trots detta motsvarar förra årets befolkningsökning i Norden närmare 20 procent av hela EU/EES befolkningsökning. Att Norden får så stor betydelse för befolkningsutvecklingen inom EU/EES beror dels på Nordens positiva nettoinflyttning och födelseöverskott, dels på att folkmängden minskar

Likheter och olikheter i Sverige

– glider landet isär? Om knappt ett år är det val i Sverige och valrörelsen har dragit igång. Sysselsättning, skola, äldreomsorg och invandring kommer sannolikt att utgöra viktiga frågor för flertalet partier. Parallellt pågår ett antal statliga utredningar som också berör frågor om hur det borde vara att leva i någon av landets 290 kommuner.

Levande landskap

– en social kompass för ett kommunalt landskap i förändring Tre år har gått sedan vi introducerade en metod för att visualisera den samlade socioekonomiska bilden i Sverige. Bilden visade läget för Sveriges kommuner år 2012. Med en omvärld som ständigt förändras och som inte minst de senaste åren har genomgått relativt stora förändringar, behöver

Sverige fortsätter växa

– folkmängden i pendlingsnära kommuner ökar mest Den 20 januari 2017 passerade Sveriges befolkning 10 miljoner invånare. Resan från 9 till 10 miljoner invånare tog 13 år. Enligt Statisticons befolkningsprognoser förväntas vi vara 11 miljoner invånare redan om åtta år. Under 2016 ökade folkmängden i 271 av landets 290 kommuner, till stor del på grund