Hela Norden växer

I Norden påträffas en förhållandevis liten andel av den totala befolkningen inom EU/EES, motsvarande cirka 5 procent. Trots detta motsvarar förra årets befolkningsökning i Norden närmare 20 procent av hela EU/EES befolkningsökning. Att Norden får så stor betydelse för befolkningsutvecklingen inom EU/EES beror dels på Nordens positiva nettoinflyttning och födelseöverskott, dels på att folkmängden minskar i vissa delar av södra och östra Europa.

Folkmängden inom EU/EES uppgick den 1 januari 2018 till cirka 527 000 000 personer. Under år 2017 ökade denna folkmängd med 0,24 procent, motsvarande 1 200 000 personer. Ökningen är emellertid inte jämnt fördelad mellan länderna. Nästan lika många länder har en minskad (eller i stort sett oförändrad) folkmängd som en ökad folkmängd. Av den nedanstående – geografiskt trogna återgivningen – av länderna inom EU/EES, framgår dels hur stora ländernas befolkning är i förhållande till varandra per den 1 januari 2018, dels hur stor befolkningsförändringen varit i respektive land under år 2017. Cirklarnas area speglar respektive lands andel av den totala folkmängden inom EU/EES och färgen anger grad av ökning eller minskning under år 2017.

Figur 1. Karta över folkmängd i respektive land inom EU/EES (inkl. Schweiz) den 1 januari 2018, där cirklarnas area representerar respektive lands andel av den totala befolkningen inom EU/EES). Cirklarnas färgsättning beskriver folkmängdens utveckling under år 2017.

Noterbart är att befolkningsökningen under år 2017 är främst koncentrerad till mellersta och norra delar av Europa (de gröna cirklarna). Omvänt finner vi den negativa befolkningsutvecklingen i kartans södra och östra delar (gula till röda cirklar). Undantagen i söder är öarna Malta och Cypern samt Spanien.
De länder som ökar sin folkmängd mest (procentuellt) är förhållandevis små länder som Island, Irland, Luxemburg, Malta, Cypern och Sverige. Likaså är de länder som minskar sin folkmängd mest små – Kroatien och Litauen.

Folkmängdens utveckling i ett land är avhängig två faktorer. Dels beror den på hur människor i landet föder barn och dör. Skillnaden däremellan, födelseöverskottet, kan vara både positivt och negativt. Det som styr detta är invånarnas åldersstuktur, benägenhet att föda barn och dödligheten i olika åldrar. Dels påverkas ett lands befolkningsutveckling också av nettoinflyttningen, det vill säga skillnaden mellan hur många människor som flyttar till landet och vice versa. Ett överskott uppstår om fler människor väljer att flytta till landet än från landet och tvärt om. Under senare år har flyktingssituationen i omvärlden föranlett ökad nettoinflyttning i många europeiska länder. I figur 2 redogörs för hur dessa två faktorer – födelseöverskottet respektive nettomigrationen – påverkade folkmängdens utveckling inom EU/EES under år 2017.
I nedanstående diagram visas folkmängdens totala förändring samt respektive förändringskomponent per land i EU/EES inklusive Schweiz under 2017. Mörkgrå stapel är nettomigration, ljusgrå stapel är födelseöverskott och färgad stapel är total förändring där grönt motsvarar ökning och orange minskning. I den översta delen av diagrammet visas de nordiska länderna tillsammans för att nedtill särredovisas.

Figur 2. Folkmängdens totala förändring samt respektive förändringskomponenter under år 2017 inom EU/EES (inkl. Schweiz).

Ett land med positiv nettomigration har vanligtvis också ett positivt födelseöverskott. Det finns dock undantag och det tydligaste exemplet är Tyskland som tillsammans med Italien är de två länder i Europa som uppvisar störst negativt födelseöverskott. I Tyskland är dock nettomigrationen så pass stor att landets folkmängd ändå ökar förhållandevis mycket. Italien har också ett positivt migrationsnetto, men inte tillräckligt för att upprätthålla en befolkningsökning. Italien blev därför det land i Europa – undantaget Rumänien – som minskade folkmängden mest i Europa under år 2017.

Av figuren ovan framgår vidare att folkmängden ökade i samtliga nordiska länder, med motsvarande totalt cirka
215 000 personer. Även på Färöarna, Grönland och Åland ökade folkmängden. I Finland var födelsenettot dock negativt, liksom migrationsnettot var negativt på Grönland.

Syftet med detta inlägg har främst varit att sätta befolkningsutvecklingen i Sverige i ett sammanhang och belysa de stora skillnader som återfinns inom EU/EES. Vi vill med inlägget också uppmärksamma den statistikdatabas som vi sedan ett år tillbaka förvaltar och utvecklar på uppdrag av Nordiska ministerrådet – www.nordicstatistics.org. Databasen består av hundratals variabler och år resultatet av ett nordiskt statistiksamarbete som pågått sedan mitten av 1960-talet.

Mats Forsberg
Charlotta Danielsson

 

Likheter och olikheter i Sverige

– glider landet isär? Om knappt ett år är det val i Sverige och valrörelsen har dragit igång. Sysselsättning, skola, äldreomsorg och invandring kommer sannolikt att utgöra viktiga frågor för flertalet partier. Parallellt pågår ett antal statliga utredningar som också berör frågor om hur det borde vara att leva i någon av landets 290 kommuner.

Levande landskap

– en social kompass för ett kommunalt landskap i förändring Tre år har gått sedan vi introducerade en metod för att visualisera den samlade socioekonomiska bilden i Sverige. Bilden visade läget för Sveriges kommuner år 2012. Med en omvärld som ständigt förändras och som inte minst de senaste åren har genomgått relativt stora förändringar, behöver

Sverige fortsätter växa

– folkmängden i pendlingsnära kommuner ökar mest Den 20 januari 2017 passerade Sveriges befolkning 10 miljoner invånare. Resan från 9 till 10 miljoner invånare tog 13 år. Enligt Statisticons befolkningsprognoser förväntas vi vara 11 miljoner invånare redan om åtta år. Under 2016 ökade folkmängden i 271 av landets 290 kommuner, till stor del på grund

Flyttlassen från storstäderna fortsätter

– inrikes flyttare väljer pendlingsnära kommuner I förra inlägget beskrevs hur folkmängden i svenska landsbygdskommuner totalt sett växer. Vi tog också upp frågan om urbanisering och kunde konstatera att svenska städer förvisso växer fortare än landsbygdskommuner – men inte på bekostnad av dessa. De tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö växer främst på grund av

Svenska landsbygdskommuner växer

– 90-talister, deras barn och invandring bidrar Enligt Statisticons befolkningsprognoser kommer Sveriges folkmängd att fortsätta att växa under de kommande tio åren. Som konstaterats i det förra inlägget kommer befolkningen att uppgå till 10 miljoner invånare redan under år 2017.  Nästa milstolpe – 11 miljoner invånare – förväntas nås under år 2025. Folkmängden antas öka

Sverige växer

– och en fortsatt ökad folkmängd förväntas i fyra av fem kommuner I detta inlägg presenterar vi årets befolkningsprognoser för Sveriges kommuner. Vi belyser även den framtida befolkningsutvecklingen i Sverige som helhet samt för landets regioner. Förra året uppgick antalet folkbokförda personer i Sverige till 9 851 017. Detta motsvarar en ökning med drygt 108

Prognoser utifrån befolkningsregister räcker inte

– stora grupper av asylsökande riskerar att försvinna i planeringsunderlagen Politiker och tjänstemän i Sveriges 290 kommuner befinner sig sedan sommaren i en exceptionell situation med anledning av det stora antalet människor som söker asyl i Sverige. Detta påverkar radikalt planeringsförutsättningar och resursallokering inom bl.a. skola och socialtjänst. En fråga som dyker upp i sammanhanget

Tio nyanser av Sverige

– en socioekonomisk resa i nya landskap Situationen i landets kommuner är föremål för en kontinuerlig debatt och diskussion. Regionalpolitiska utredningar genomförs och viktiga beslut kommer att fattas som har bäring på det kommunala Sverige. Det talas om skillnaden mellan stad och land, urbanisering och avfolkning, rika och fattiga kommuner. Öppna jämförelser och rankinglistor används

Sverige utan utrikes inflyttning

– en situation med färre unga och fler äldre För ett par veckor sedan publicerade många dagstidningar en nyhet från TT som utgick från en rapport från EU-kommissionen. Det framgick bl.a. att det om 30 år kommer att gå två yrkesverksamma på varje pensionär i Europa, motsvarande en fördubbling av den demografiska försörjningsbördan. I höst ska