Pandemin leder till ökad dödlighet

– men inte överallt och inte i samma omfattning

Vi kan hittills i år notera en totalt sett högre dödlighet än normalt i riket som helhet. Den årliga variationen är stor när det gäller såväl omfattning som när under året dödsfallens inträffar. Det råder även stora skillnader i dödlighet mellan kommuner. Den främsta orsaken till denna variation brukar vara när och i vilken omfattning influensor slår till.

Diagrammet nedan visar överdödligheten i Sveriges 290 kommuner. Med överdödlighet menas här den procentuella skillnaden mellan antalet döda under månaderna januari till och med augusti i år och det genomsnittliga antalet döda per augusti månad under åren 2017-2019 i respektive kommun. En överdödlighet på 20 procent innebär därmed att det avlidit 20 procent fler per augusti i år än genomsnittligt per augusti 2017 – 2019. Två tredjedelar av kommunerna uppvisar en högre dödlighet i år än under jämförelseperioden medan en tredjedel således uppvisar en lägre dödlighet.

I diagrammet är de 21 residensstäderna särskilt markerade. Noterbart är den stora skillnaden i överdödlighet mellan våra tre storstäder Stockholm (+20%), Göteborg (+11%) och Malmö (-2%).

Självklart är den pågående pandemin för samhället som helhet mycket mer allvarlig än de influensaperioder vi brukar uppleva. Något har dock slagit oss när vi tillsammans med kommuner överväger att göra eventuella justeringar av befolkningsprognoser, med hänsyn till en befarad högre dödlighet. Många gånger kommer vi fram till att några justeringar inte är motiverade, dödligheten hittills i år är i många kommuner helt enkelt inte så extrem som befarat. I vissa kommuner var dödligheten rent av betydligt högre förra året. Gruppen äldre, som uppmärksammats som mycket utsatt i årets Corona-pandemi, är också utsatt i de årligen återkommande influensaperioderna – utan att detta uppmärksammas på samma sätt. Kan det vara så att samhället borde ägna gruppen äldre – och den påtagliga variationen i dödlighet – lika mycket uppmärksamhet varje år?

En insats vi kan göra från vårt skrå är att skapa lättillgänglig statistik, som på kommunal nivå beskriver hur dödligheten utvecklas. Inte minst för att skapa en medvetenhet om den omfattande och oförutsägbara variation som råder.

Som en del av statistikplattformen StudioS lägger vi nu ut kommunspecifika nedladdningsbara kommunrapporter avseende dödlighet, som vi kommer att uppdatera månadsvis. Välkommen att ta del av dessa på https://studios.statisticon.se/dodlighet.

 

Prognosgruppen vid Statisticon

 

Vem tar av vem i Norden?

De nordiska länderna utgör befolkningsmässigt en förhållandevis liten, men drivkraftig del av Europeiska Unionen. De nordiska samarbetsministrarna har en uttalad vision om att vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. En av aspekterna av att vara en integrerad region är att människor ska vara rörliga inom regionen. I detta inlägg beskrivs de inomnordiska

Ökad dödlighet under coronapandemins framfart

För närvarande präglas nyhetsrapportering av uppgifter och uttalanden om hur många människor som dagligen insjuknar eller dör i sviterna av covid-19. Med ett så starkt fokus på vad som händer i närtid, vill vi med detta inlägg ge ett lite längre tidsperspektiv kring dödlighet och hur den utvecklas. Vi ställde oss frågan hur många som

Corona leder till färre personbilar på vägarna

– men lastbilarna rullar på Coronarestriktioner och många människors hemmavarande leder till minskad trafik. Med ett fåtal undantag ser man på de flesta platser i Sverige en kraftig minskning av antalet fordon från mitten av mars. Minskningen avser på de flesta platser personbilar. Lastbilstrafiken har snarare ökat. Statisticon har under många år analyserat och sammanställt

SEKOM Sverige

– ett socioekonomiskt landskap med många nyanser För ett par år sedan publicerade vi ett inlägg där vi introducerade SEKOM-metoden (SocioEkonomisk analys av KOMmuner). Baserat på tio variabler klassificerar och grupperar vi kommunerna med avseende på befolkningens demografiska struktur, inkomstnivå, utbildningsnivå, arbetslöshet och ohälsa. Ett resultat av analysmetoden är en visualisering av Sveriges socioekonomiska landskap

Hela Norden växer

I Norden påträffas en förhållandevis liten andel av den totala befolkningen inom EU/EES, motsvarande cirka 5 procent. Trots detta motsvarar förra årets befolkningsökning i Norden närmare 20 procent av hela EU/EES befolkningsökning. Att Norden får så stor betydelse för befolkningsutvecklingen inom EU/EES beror dels på Nordens positiva nettoinflyttning och födelseöverskott, dels på att folkmängden minskar

Likheter och olikheter i Sverige

– glider landet isär? Om knappt ett år är det val i Sverige och valrörelsen har dragit igång. Sysselsättning, skola, äldreomsorg och invandring kommer sannolikt att utgöra viktiga frågor för flertalet partier. Parallellt pågår ett antal statliga utredningar som också berör frågor om hur det borde vara att leva i någon av landets 290 kommuner.

Levande landskap

– en social kompass för ett kommunalt landskap i förändring Tre år har gått sedan vi introducerade en metod för att visualisera den samlade socioekonomiska bilden i Sverige. Bilden visade läget för Sveriges kommuner år 2012. Med en omvärld som ständigt förändras och som inte minst de senaste åren har genomgått relativt stora förändringar, behöver

Sverige fortsätter växa

– folkmängden i pendlingsnära kommuner ökar mest Den 20 januari 2017 passerade Sveriges befolkning 10 miljoner invånare. Resan från 9 till 10 miljoner invånare tog 13 år. Enligt Statisticons befolkningsprognoser förväntas vi vara 11 miljoner invånare redan om åtta år. Under 2016 ökade folkmängden i 271 av landets 290 kommuner, till stor del på grund

Flyttlassen från storstäderna fortsätter

– inrikes flyttare väljer pendlingsnära kommuner I förra inlägget beskrevs hur folkmängden i svenska landsbygdskommuner totalt sett växer. Vi tog också upp frågan om urbanisering och kunde konstatera att svenska städer förvisso växer fortare än landsbygdskommuner – men inte på bekostnad av dessa. De tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö växer främst på grund av