– stora grupper av asylsökande riskerar att försvinna i planeringsunderlagen

Politiker och tjänstemän i Sveriges 290 kommuner befinner sig sedan sommaren i en exceptionell situation med anledning av det stora antalet människor som söker asyl i Sverige. Detta påverkar radikalt planeringsförutsättningar och resursallokering inom bl.a. skola och socialtjänst. En fråga som dyker upp i sammanhanget är om befintliga befolkningsprognoser därför bör uppdateras under innevarande prognosår. Behovet kan verka uppenbart, men frågan är hur det görs på ett bra sätt. I det följande försöker vi reda ut tre aspekter som medför osäkerhet i befolkningsprognoserna i samband med en omfattande flyktingmottagning.

Osäkerhet #1 – Stora skillnader mellan antalet folkbokförda och faktiskt antal människor i en kommun
Modeller för befolkningsprognoser utgår vanligtvis från Skatteverkets folkbokföringsregister. I en situation med omfattande flyktingmottagande i många av Sveriges kommuner och långa handläggningstider för asylprövning kan det ta upp till ett par år innan beslut fattas om uppehållstillstånd och eventuell folkbokföring i en kommun är möjlig. Under den tiden är asylsökande osynliga i de databaser som brukar användas för befolkningsprognoser. Detta leder i sin tur till att dimensionering av framför allt grundskola riskerar att bygga på prognoser som visar ett för litet antal barn i skolålder.

Osäkerhet #2 – Det är oklart var asylsökande idag kommer att befinna sig om ett år eller fem
En annan omständighet som skapar betydande osäkerhet är den rörlighet som kan antas finnas hos asylsökande, både på kort och lång sikt. Vi bör räkna med betydande omflyttningar mellan såväl kommuner som länder. Det är också svårt att förutse hur omfattande en återflyttning till ett hemland kommer att bli eller när den kan bli aktuell. Lagförändringen gällande tillfälliga uppehållstillstånd kommer sannolikt också att få konsekvenser, om än svåra att förutse. Således är viktigt för många kommuner att arbeta med flera scenarios vid befolkningsprognoser.

Osäkerhet #3 – Migrationsverkets prognoser gäller riket som helhet – inte enskilda kommuner
DN publicerade nyligen en artikel där det framgår att SCB – på regeringens uppdrag – har genomfört en ny beräkning avseende flyktingmottagningens betydelse för befolkningsutvecklingen i Sverige. I artikeln anges bl.a. att Sveriges folkmängd förväntas uppgå till nästan 10 177 000 år 2017, vilket motsvarar en ökning med cirka 123 000 personer jämfört med SCB:s prognos från i våras. SCB:s prognoser vilar i sin tur bl.a. på prognoser avseende beviljade uppehållstillstånd från Migrationsverket. Migrationsverket gör dock inga prognoser avseende flyktingsmottagandets fördelning mellan landets kommuner. Det är upp till enskilda kommuner att bilda sig en uppfattning om hur många flyktingar som kan förväntas till den egna kommunen. En utgångspunkt är dock Migrationsverkets riksprognoser samt förekommande överenskommelser och fördelningskvoter. Den säkraste informationskällan – åtminstone på kort sikt – torde dock vara de olika verksamheter i kommunen som vardagligen möter gruppen asylsökande.

Så – vad är då ett bra sätt att möta denna osäkerhet i planeringsunderlagen? Eftersom det finns en betydande diskrepans mellan folkbokföringsregistret och det faktiska antalet människor i en kommun, torde en delårsuppdatering utifrån befolkningsregistret vara ganska meningslös. Vi föreslår istället att befolkningsprognoser även fortsättningsvis genomförs på årlig basis, men att prognosen kontinuerligt kompletteras med aktuell information om hur många asylsökande i olika åldrar som faktiskt finns i en kommun.

Följande diagram visar hur ett sådant förfarande skulle kunna se ut för hela Sverige. Av diagrammet framgår dels Statisticons registerbaserade prognos för år 2015, dels hur många asylsökande ensamkommande barn respektive övriga asylsökande som kan förväntas under år 2015. Detta baseras på aktuella data från Migrationsverket avseende inkomna asylansökningar per den första december 2015. Den åldersmässiga fördelningen avseende asylansökningar från barnfamiljer och övriga vuxna är baserad på åldersfördelningen hos utrikes inflyttare år 2014.

Det totala antalet asylsökande ensamkommande barn antas i diagrammet ovan uppgå till 35 000 för helåret 2015. Detta är Statisticons uppskattning utifrån Migrationsverkets statistik som anger 32 180 inkomna ansökningar om asyl rörande ensamkommande barn per den 1 december 2015. Det totala antalet ansökningar om asyl rörande barnfamiljer och övriga vuxna antas i diagrammet ovan uppgå till 150 000. Även detta är en uppskattning baserad på Migrationsverkets statistik per den 1 december 2015 som visar att drygt 117 000 ansökningar om asyl rör barnfamiljer och övriga vuxna.

Även om antalet asylsökande per åldersklass kan förefalla vara relativt litet i förhållande till den befintliga och folkbokförda befolkningen, torde flyktingsmottagningen ändå vara en utmaning i många av Sveriges kommuner. Inom skolverksamheten kommer det till exempel att finnas ett behov av förhållandevis snabbt kunna skala upp och ned både lärarresurser och lokaler. Det kan råda en betydande osäkerhet i vilken utsträckning de asylsökande barnen blir kvar i kommunen.

Vi hoppas att vi med detta inlägg har kunnat klargöra några viktiga aspekter rörande flyktingsmottagning i samband med framtagning och tolkning av befolkningsprognoser samt visat på en möjlig ansats för att hantera utmaningen i form av scenarios. Har du frågor eller funderingar kring detta är du välkommen att höra av dig till oss.

Mats Forsberg, VD