– en socioekonomisk resa i nya landskap

Situationen i landets kommuner är föremål för en kontinuerlig debatt och diskussion. Regionalpolitiska utredningar genomförs och viktiga beslut kommer att fattas som har bäring på det kommunala Sverige. Det talas om skillnaden mellan stad och land, urbanisering och avfolkning, rika och fattiga kommuner. Öppna jämförelser och rankinglistor används flitigt – med risk för att vi inte ser skogen för alla träd. Samtidigt är förenklingar nödvändiga för att vi ska kunna förstå verkligheten. Kan man på något sätt sammanfatta det socioekonomiska läget i Sveriges kommuner? Skulle vi rent av kunna visualisera en bild av det socioekonomiska läget i Sverige? Vi har gjort ett försök.

Baserat på tio variabler avseende befolkningens socioekonomiska egenskaper i kommunerna har vi tagit fram en modell som skapar kluster av kommuner med gemensamma egenskaper i termer av befolkningsstruktur, inkomst, utbildning, arbetslöshet och ohälsa. Se not sist i inlägget för en mer detaljerad beskrivning av metoden.

Resultatet blev en ny karta över Sverige. Geografiska landskap har ersatts av socioekonomiska landskap som samlar kommuner med likartade socioekonomiska egenskaper, oavsett var de finns geografiskt. Vi använder själva underlaget för att kunna bistå kommuner med bättre beslutsunderlag i samband med bl.a. befolkningsprognoser och omvärldsanalyser. Intresset för landskapet har varit så stort att vi nu väljer att publicera arbetet.

I det följande kommer vi att genomföra en resa genom Sverige (se den zoomningsbara kartan nedan). Vi börjar resan i den del av Sverige vi kan kalla det lila landskapet. Här hittar vi 32 kommuner som tillsammans utgör 11 procent av landets hela befolkning. I det här landskapet har invånarna en hög högutbildningsnivå, ett arbete med hög inkomst och en låg ohälsa. I landskapet finns många barnfamiljer och därmed en stark återväxt av nya generationer. Exempel på kommuner vi hittar här är Lomma, Sollentuna, Partille, Vellinge, Danderyd och Mölndal. Flertalet ligger på pendlingsavstånd till någon av våra tre storstäder Stockholm, Malmö eller Göteborg.

Resan fortsätter till det orange landskapet. Här återfinns 50 kommuner med tillsammans 54 procent av landets befolkning. Här hittar vi de tre storstäderna och kommuner med universitet och högskolor. Vi hittar också traditionellt starka industristäder. Landskapet kan sägas representera ett mångfaldens Sverige och gruppen kommuner är heterogen i många socioekonomiska avseenden. Även i det här landskapet finns en hög utbildningsnivå, höga inkomster och låga ohälsotal. Det finns en generationsåterväxt och en förhållandevis hög andel av befolkningen är född utanför EU/EFTA-området.

Nästa stopp gör vi i det gröna landskapet. Här hittar vi 72 kommuner med motsvarande 16 procent av landets befolkning. Många av Sveriges turistorter som Åre, Tjörn, Sotenäs, Leksand och Strömstad finns här. Inkomstnivåerna är förhållandevis höga, andelen förvärvsarbetande är hög och andelen invånare med ekonomiskt bistånd är låg. En väsentlig skillnad jämfört med föregående landskap är att vi i dessa kommuner hittar en åldrande befolkningsstruktur med en lägre generationsåterväxt.

Vårt näst sista stopp på resan gör vi i det blå landskapet. Här påträffar vi 13 procent av landets befolkning i 71 kommuner. Befolkningen i dessa kommuner har en lägre utbildningsnivå, en högre arbetslöshet och en lägre inkomstnivå. Även här noteras en åldrande befolkningsstruktur. Exempel på kommuner är Katrineholm, Lessebo, Hässleholm, Härnösand, Kristinehamn och Munkedal.

Till sist kommer vi fram till det gula landskapet. Här hittar vi 65 kommuner med 6 procent av landets befolkning. Kännetecknande för dessa kommuner är framför allt en starkt åldrande befolkningsstruktur, låg generationsåterväxt samt låga inkomst- och utbildningsnivåer. Simrishamn, Mellerud, Vansbro, Valdemarsvik, Storuman och Rättvik är några exempel – det vill säga kommuner som vi återigen hittar lite varstans på vår vanliga geografiska karta.

Geografiskt definierade landskap är svåra att rita om. Det socioekonomiska landskapet som vi har beskrivit i detta inlägg är dock ett resultat av beslut och handlingar. Därför kan vi också – om vi tycker att det behövs och vi vill – med gemensamma beslut och handlingar rita om landskapet. Det handlar om politisk vilja och kommunal solidaritet.

Vår förhoppning är att detta sätt att betrakta Sverige och att förhålla sig till de många olika nyanserade aspekterna av livet i en kommun kan vara en utgångspunkt för hur vi målsätter och planerar för kommunal och regional utveckling. Dels bör landskapet kunna utgöra en bas för nationella beslut om t.ex. strukturinvesteringar eller utjämningssystem. Dels bör landskapet kunna bidra till en nykter självbild som bör finnas på kommunal nivå.

Not: Vi hoppas att detta sätt att beskriva Sverige kan inspirera till fortsatt användning av mer avancerade statistiska metoder för att beskriva och förstå vår samtid. Inte minst i samband utvecklingen av öppna jämförelser. Vi har i analysen använt följande variabler: Andelen öppet arbetslösa i åldern 20-64 år, andelen invånare med ekonomiskt bistånd, antalet sjukdagar per invånare, andelen förvärvsarbetande i åldern 20-64 år, nettoinkomst 20 år+ (median), andelen invånare med eftergymnasial utbildning, andelen elever behöriga till gymnasieskola, andelen invånare födda utanför EU/EFTA samt antalet unga (0-19 år) respektive gamla (65 år +) i förhållande till befolkning i arbetsför ålder (20-64 år). Uppgifterna avser år 2012 och är hämtade från officiella datakällor. Vi kommer inom kort att uppdatera med senare års data. Metoden vi har använt heter random forest.
Not2: Grafiska layouten på bilden uppdateras 20160526.

Mats Forsberg, VD