– en social kompass för ett kommunalt landskap i förändring

Tre år har gått sedan vi introducerade en metod för att visualisera den samlade socioekonomiska bilden i Sverige. Bilden visade läget för Sveriges kommuner år 2012. Med en omvärld som ständigt förändras och som inte minst de senaste åren har genomgått relativt stora förändringar, behöver även den socioekonomiska kartan uppdateras och analyseras på nytt. I detta inlägg gör vi en ny resa i Sveriges socioekonomiska landskap baserade på data avseende år 2015. Vi har använt samma tio variabler och metod för att skapa kartan och klustra kommunerna i olika landskap. Se not sist i inlägget för en mer detaljerad beskrivning av metoden och vilka variabler som ingår.

Vi börjar resan i det lila landskapet – ”pendlarnas och barnfamiljernas landskap”. Här hittar vi kommuner på pendlingsavstånd till våra tre storstäder, Stockholm, Göteborg och Malmö. Många barnfamiljer väljer att bosätta sig här. Inkomst- och utbildningsnivån är mycket hög. Det lila landskapet har hållit sig i stort sett intakt, alla 32 kommuner som fanns där 2012 finns kvar. Varbergs kommun har tillkommit från det gröna landskapet.

Vi reser vidare till det orange landskapet – ”mångfaldens landskap” – som består av 48 kommuner. Detta landskap präglas av storstäder, universitet och högskolor samt kommuner med en egen stark industri. I landskapet bor människor från hela världen. Fyra kommuner har tillkommit och sex har lämnat detta landskap. Tillskottet består av Ale, Vaggeryd, Värnamo och Älmhult som alla kommer från det gröna landskapet. De sex kommuner som har lämnat (Alvesta, Bjuv, Landskrona, Nässjö, Vänersborg och Åstorp) har alla gått till det blå landskapet.

Nästa stopp är det gröna landskapet – ”Sörgårdens landskap”. Även i det gröna landskapet finner vi kommuner som befinner sig i en socioekonomiskt gynnsam situation, dock med längre pendlingsavstånd, lägre nettoinkomst och med något högre andel äldre än kommunerna i det lila landskapet. Många av landets turistorter återfinns här. Fyra kommuner har lämnat landskapet och tillhör idag det orangea landskapet. Utöver dessa så flyttar ytterligare fyra kommuner (Falköping, Hylte, Strömstad och Sävsjö) till det blå landskapet. Hela 24 kommuner tillkommer, sju från det gula och 17 från det blå. Exempel på tillkommande kommuner är Jokkmokk, Gotland, Lilla Edet och Rättvik.

Det näst sista stoppet sker i det blå landskapet – ”brukens landskap”. Medan andelen öppet arbetslösa har minskat i de övriga landskapen så har den i princip stått still i det blå landskapet. I landskapet återfinns många kommuner vars industrier har rationaliserats eller försvunnit. Det blå landskapet har den största omsättningen av kommuner, mellan 2012 och 2015 lämnar 38 och tillkommer 11 kommuner. De kommuner som lämnar det blå landskapet går antingen till det gula (21 st) eller det gröna (17 st).

Sist kommer vi till det gula landskapet – ”landskapet längre bort”. En relativt åldrad befolkning och ohälsa karaktäriserar det gula landskapet som präglas av glesbygd. Man kan också notera att landskapet har närmat sig magneten ekonomiskt bistånd. Exempel på nytillkomna kommuner är Hedemora, Oxelösund, Örkelljunga och Lysekil.

För att tolka landskapet kan man betrakta de tio bakgrundsvariablerna som magneter placerade i en cirkel runt kartan. Varje kommun har en viss laddning för varje magnet och dras i olika riktningar beroende på hur stark laddningen för de olika magneterna är. Om en kommun t.ex. har en hög andel äldre (relativt de andra kommunerna) så kommer den kommunen att dras mot magneten för äldre.

När en kommun över tid förändras i en eller flera av de underliggande variablerna i förhållande till närliggande kommuner, kommer den att förflytta mot nya och mer liknande grannar. Är förändringen tillräckligt stor byter kommuner landskap. Ett sådant exempel är Hylte som mellan åren 2014 och 2015 fick en relativt stor ökning i andel arbetslösa och således också förflyttade sig mot den magneten. Det sker också strukturella förändringar över tid och hela landskap förflyttar sig. Då förflyttar sig även magneterna relativt varandra.

Kartan har, under de tre år som gått sedan vi introducerade det visualiserade socioekonomiska landskapet, fått flera användningsområden. Ett exempel är inom ramen för kommunernas arbete med vision och mål. Kartan utgör då en kommunikationsplattform och kan bidra till dels en gemensam verklighetsuppfattning inom kommunen, dels att förstå utmaningar för den politiska styrningen av kommunens verksamhet. En kommuns position i kartan är i allra högsta grad ett resultat av politiska beslut på såväl nationell som regional och kommunal nivå.

Vi har nyligen tagit fram en social kompass för en enskild kommun och respektive delområde inom kommunen. Här hittar du en rapport där kompassen presenteras och använd.

Hör gärna av er till oss på befolkningsprognoser@statisticon.se med frågor och funderingar kring detta inlägg. I kommande inlägg avser vi att titta närmare på underlaget till den sociala kompassen, dvs. hur respektive ingående socioekonomisk variabel har utvecklats över tid och hur stora skillnaderna är mellan de olika landskapen.

Anna Carlsund, statistiker
Mats Forsberg, VD

Not: Vi hoppas att detta sätt att beskriva Sverige kan inspirera till fortsatt användning av mer avancerade statistiska metoder för att beskriva och förstå vår samtid. Inte minst i samband med utvecklingen av öppna jämförelser. Vi har i analysen använt följande variabler: Andelen öppet arbetslösa i åldern 20-64 år, andelen invånare med ekonomiskt bistånd, antalet sjukdagar per invånare, andelen förvärvsarbetande i åldern 20-64 år, nettoinkomst 20 år+ (median), andelen invånare med eftergymnasial utbildning, andelen elever behöriga till gymnasieskola, andelen invånare födda utanför EU/EFTA samt antalet unga (0-19 år) respektive gamla (65 år +) i förhållande till befolkning i arbetsför ålder (20-64 år). Uppgifterna avser år 2015 och är hämtade från officiella datakällor. Metoden vi har använt heter random forest.