– 90-talister, deras barn och invandring bidrar

Enligt Statisticons befolkningsprognoser kommer Sveriges folkmängd att fortsätta att växa under de kommande tio åren. Som konstaterats i det förra inlägget kommer befolkningen att uppgå till 10 miljoner invånare redan under år 2017.  Nästa milstolpe – 11 miljoner invånare – förväntas nås under år 2025. Folkmängden antas öka även i flertalet av landets 290 kommuner. Fram till och med 2020 – det vill säga de kommande fem åren – beräknas invånarantalet öka i 242 kommuner, motsvarande drygt fyra av fem kommuner.

I det här inlägget fokuserar vi specifikt på gruppen landsbygdskommuner. Inlägget kom till med anledning av Landsbygdsriksdagen, som anordnades i slutet av maj av Riksorganisationen Hela Sverige ska leva.  Här samlades landsbygdsintresserade, politiker och tjänstemän under ett par dagar för att diskutera och driva landsbygdsfrågor. Statisticon deltog i år som samverkanspartner.

Som utgångspunkt för att identifiera vad som kan sägas utgöra en landsbygdskommun har vi använt Tillväxtanalys nya kommungruppsindelning. Denna indelning i olika kommuntyper bygger på principer och antaganden framtagna av Eurostat och OECD för ett internationellt sammanhang. Tillväxtanalys har använt geografiskt högupplöst befolkningsstatistik (kilometerrutor) och tillgänglighetsberäkningar (kilometerrutor, orter och den nationella vägdatabasen).  Kommungruppsindelningen resulterade i de sex kommuntyperna storstadskommuner (29 st) täta kommuner nära en större stad (103 st), täta kommuner avlägset belägna (28 st), landsbygdskommuner nära större stad (70 st), landsbygdskommuner avlägset belägna (45 st) samt landsbygdskommuner mycket avlägset belägna (15 st). Vi kommer här att sammanställa våra befolkningsprognoser på kommunnivå för de tre sistnämnda kommuntyperna, dvs. de 130 landsbygdskommunerna som har det gemensamt att mer än hälften av deras befolkning bor i rurala områden. Här finns mer information om Tillväxtanalys kommungruppsindelning.

I figuren nedan framgår hur den totala folkmängden har utvecklats i landsbygdskommunerna under åren 1980-2015 samt hur folkmängden förväntas utvecklas under åren 2016-2025.

Under den första halvan av 1980-talet sjönk folkmängden i kommungruppen, för att sedan stiga under den andra halvan och en bit in på 1990-talet. Ökningen beror på tre större komponenter; att ett antal nya kommuner som klassades som landsbygdskommuner skapades, att det föddes ovanligt många barn i början av 1990-talet och flyktingvågen från bl.a. Balkan som skapade en märkbar befolkningsökning i många svenska kommuner (om än tillfälligt). Sedan kom krisåren, med märkbar effekt på befolkningsutvecklingen på landsbygden. Efter detta minskade invånarantalet stadigt fram till och med början av 2010-talet. 2013 var alltså det första året som befolkningen ökade på närmare 20 år, och så fortsatte det under 2014 och 2015. Detta beror till stor del på den ökande inflyttningen från utlandet som ägt rum under de senaste åren, men även på att det föds fler barn.

Den prognos för perioden 2016-2025 som vi tagit fram indikerar att de senaste årens befolkningsökning kommer att fortsätta, även med ett antagande om en betydande minskning i antalet utrikes inflyttade under de kommande tio åren. År 2025 skulle befolkningen i de svenska landsbygdskommunerna kunna vara i princip lika stor som i början av 1990-talet. Vi ser i huvudsak två förklaringar till den förväntade ökningen. Dels ökar antalet födda samtidigt som antalet döda minskar.  Dels förväntar vi oss en fortsatt inflyttning, varav ett betydande tillskott utgörs av invandrade personer som redan befinner sig i Sverige och som sannolikt kommer att få uppehållstillstånd under de kommande åren och hamna i folkbokföringen som inflyttare.

En förutsättning för tillväxten är samtidigt att balansen gentemot större städer upprätthålls. Var fjärde landsbygdskommun hade år 2015 ett positivt flyttnetto gentemot övriga kommuner i Sverige. De större städernas starka tillväxt som pågår nu beror alltså inte på inflyttning från landsbygdskommunerna.

Nedanstående figur visar åldersstrukturen i svenska landsbygdskommuner år 2005 och 2015 samt prognosåret 2025. Noterbart är den utjämning av åldersstrukturen som har pågått sedan 2005 och som antas fortgå under prognosperioden. Orsaken är barnkullar och den inflyttning som beskrivits ovan.

Det pågår med andra ord en föryngringsprocess och en slags generationsåterväxt i många landsbygdskommuner. Förvisso råder en fortsatt avfolkning av landsbygden inom många kommuner, men tätorterna i landets kommuner växer samtidigt och gruppen landsbygdskommuner som helhet förlorar totalt sett inte invånare till större städer i någon större utsträckning.

Mats Forsberg, VD